Hur förändringar i livet påverkar fysisk aktivitet: En studie av unga vuxna

Bakgrund

• Fysisk aktivitet (PA) är ett fluktuerande beteende som kan förändras under hela livet på grund av upplevelsen av livshändelser och övergångar.
• Livshändelser är diskreta händelser som stör den normala rutinen, till exempel flytt, examen eller uppbrott.
• Övergångar är mer långsiktiga processer för anpassning och anpassning till nya situationer, t.ex. att bli förälder, börja arbeta eller gå i pension.
• Livshändelser och övergångar kan ha positiva eller negativa effekter på PA, beroende på individens resurser, copingstrategier och sociala stöd.
• Tidigare studier har främst fokuserat på specifika livshändelser eller övergångar, såsom graviditet, giftermål eller arbetslöshet, och deras inverkan på PA.
• Det finns dock en brist på forskning som undersöker mönster och dynamik i PA-förändringar över olika typer av livshändelser och övergångar, särskilt bland unga vuxna som står inför flera och olika utmaningar under sin livsförlopp.

Metoder

• Författarna genomförde en kvalitativ studie med 20 unga vuxna (10 män och 10 kvinnor) i åldrarna 18 till 35 år som hade upplevt minst en kritisk livshändelse eller övergång under de senaste två åren som påverkade deras PA.
• Deltagarna rekryterades från olika miljöer, såsom universitet, idrottsföreningar eller sociala medieplattformar, och hade varierande nivåer av PA och idrottsengagemang.
• Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer med deltagarna och använde öppna frågor för att få fram deras berättelser om PA-förändringar i förhållande till deras livshändelser och övergångar.
• Författarna analyserade data med hjälp av en reflexiv tematisk analys, vilket innebar att identifiera teman och mönster som framkom från deltagarnas erfarenheter.

Resultat

Författarna identifierade fyra huvudteman som fångade deltagarnas vägar till fysisk (in)aktivitet:

• Omorientering: Detta tema involverade deltagare som ändrade sitt PA-beteende på grund av en förändring i deras personliga värderingar, mål eller identitet. Till exempel började eller ökade vissa deltagare sin PA efter att ha insett dess fördelar för deras hälsa, välbefinnande eller självkänsla. Andra minskade eller slutade med PA efter att ha tappat intresset, motivationen eller glädjen i sina tidigare aktiviteter.
• Omorganisation: Detta tema involverade deltagare som ändrade sitt PA-beteende på grund av en förändring i sin dagliga rutin, struktur eller miljö. Till exempel började eller ökade vissa deltagare sin PA efter att ha hittat mer tid, flexibilitet eller möjligheter i sitt nya schema eller på sin nya plats. Andra minskade eller slutade med sin PA efter att ha mött fler begränsningar, stress eller distraktioner i sin nya situation.
• Återhämtning: Detta tema involverade deltagare som ändrade sitt PA-beteende på grund av en fysisk eller psykisk skada eller sjukdom. Till exempel började eller ökade vissa deltagare sin PA efter att ha återhämtat sig från sitt tillstånd eller använt det som en copingmekanism. Andra minskade eller slutade med sin PA efter att ha lidit av smärta, trötthet eller depression.
• Relationer: Detta tema involverade deltagare som ändrade sitt PA-beteende på grund av en förändring i deras sociala nätverk eller interaktioner. Till exempel började eller ökade vissa deltagare sin PA efter att ha hittat nya vänner, partners eller förebilder som inspirerade eller stöttade dem. Andra minskade eller slutade med sin PA efter att ha förlorat kontakten, förtroendet eller kompatibiliteten med sina tidigare följeslagare.

Författarna fann också att deltagarnas PA-förändringar påverkades av flera faktorer som modererade effekterna av livshändelser och övergångar:

• Resurser: Dessa inkluderade personliga faktorer som färdigheter, kunskap, självförtroende och motivation; materiella faktorer som utrustning, anläggningar och ekonomi; och tidsmässiga faktorer som tillgänglighet och flexibilitet i tid.

• Hanteringsstrategier: Dessa inkluderar kognitiva strategier såsom omformulering, planering och målsättning; beteendestrategier såsom att söka information, råd, eller feedback; och känslomässiga strategier som att uttrycka känslor, söka stöd, eller ventilera frustration.

• Socialt stöd: Detta inkluderar instrumentellt stöd såsom att ge praktisk hjälp, råd, eller feedback; känslomässigt stöd som att ge empati, uppmuntran eller tröst; och kamratstöd såsom att ge sällskap, vänskap, eller skoj.

• Författarna noterade också att deltagarnas PA-förändringar inte var linjära eller stabila, utan snarare dynamiska och fluktuerande över tid, beroende på samspelet mellan dessa faktorer.

Slutsats

Författarna drog slutsatsen att livshändelser och övergångar kan ha betydande inverkan på unga vuxnas PA-beteende, men riktningen och omfattningen av dessa effekter varierar beroende på